Statligt jaktkort 2026: pris, digitalt kort och utländska jägare

Inför jaktåret 2026/27 är det statliga jaktkortet en liten handling med flera praktiska gränser: priset är fast, giltigheten följer inte kalenderåret och kortet ska finnas med under jakten. Naturvårdsverket anger viltvårdsavgiften till 400 kronor per jaktår. Det statliga jaktkortet visar att avgiften är betald och att du är berättigad att jaga i Sverige.

För den som förnyar kortet hemma i Sverige är den digitala vägen oftast den mest direkta. Efter onlinebetalning kan kortet laddas ner som PDF, sparas i telefonen eller skickas till en digital brevlåda. Den som föredrar ett fysiskt kort kan beställa det till brevlådan. För en dansk, norsk eller tysk gästjägare börjar processen också i Jägarregistret, men jaktkortet är bara en del av helheten. Vapen, europeiskt skjutvapenpass, tullanmälan och frågan om tillfällig vistelse eller bosättning följer egna regler.

Vi har läst uppgifterna från Naturvårdsverket, Jägareförbundet och Polisen som de var publicerade den 14 oktober 2026. Här är det viktigaste att hålla isär.

Priset och perioden: 1 juli till 30 juni

Naturvårdsverket uppger att viltvårdsavgiften från och med jaktåret 2021/2022 är fastställd till 400 kronor. För jaktåret 2026/27 är det alltså samma publicerade avgift. Jägareförbundet beskriver jaktkortets giltighet som 1 juli till 30 juni, och kortet måste förnyas varje år.

Det är en viktig skillnad mot kalenderåret. Ett kort som gäller under jaktåret 2026/27 följer perioden från den 1 juli 2026 till den 30 juni 2027. Den som förnyar kortet behöver därför kontrollera vilket jaktår betalningen avser, inte bara vilket kalenderdatum som står på skärmen när betalningen görs.

Betalningen är ett krav för att få jaga med fällfångst eller skjutvapen. Jägareförbundet framhåller också att jaktkortet ska kunna visas upp, till exempel för polisen. Naturvårdsverket uttrycker samma praktiska huvudregel på ett annat sätt: det statliga jaktkortet ska alltid tas med på jakten.

Pengarna går till Viltvårdsfonden. Jägareförbundet och Naturvårdsverket beskriver användningsområden som forskning, praktisk viltvård, eftersök av trafikskadat vilt och administration av register, med mera. Avgiften är alltså inte bara pengar som försvinner in i skatten; den är kopplad till verksamhet inom viltvård och jaktförvaltning. Någon exakt fördelning behöver man däremot inte räkna med utifrån själva jaktkortet.

För en genomgång av de olika korttyperna finns vår samlade sida om jaktkort. Den som vill läsa Jägareförbundets information från källan kan gå vidare till Jägareförbundets information om statligt jaktkort.

Så betalar och hämtar du kortet

Naturvårdsverkets Jägarregister är navet för betalning och nedladdning. I Jägarregistrets e-tjänst går det att logga in med BankID, Freja eID+ eller eIDAS. Det finns även en möjlighet att logga in utan e-legitimation.

Efter onlinebetalning med Swish, konto- eller kreditkort kan kortet hämtas digitalt. Du kan ladda ner det som PDF och spara filen i telefonen. Det går också att skicka kortet till en digital brevlåda som Billo, Kivra eller Min myndighetspost. Den som vill ha ett fysiskt kort kan i stället beställa det till brevlådan.

Det här gör att man inte behöver vänta på ett fysiskt kort för att ha ett digitalt bevis på betalningen. Samtidigt ska kortet fortfarande tas med på jakten. En PDF i telefonen är den praktiska lösning som Jägarregistret erbjuder efter onlinebetalning, medan den som beställer postgång behöver ta hänsyn till att det fysiska kortet kan komma senare.

Det finns också en bankgiroväg. Jägarregistret anger bankgiro 884-0043, med Kammarkollegiet som betalningsmottagare. Vid betalning ska OCR-numret bestå av ett tiosiffrigt svenskt personnummer omgivet av checksiffrorna 00 och 42. Exemplet på myndighetens information är `00ÅÅMMDDXXXX42`. Avgiften är 400 kronor per jaktår.

Om jakten ska börja innan det fysiska kortet hunnit komma anger Naturvårdsverket att du ska ta med en utskrift av betalningen eller ett kontoutdrag som bevis. Det är alltså klokt att inte bara utgå från att betalningen finns registrerad någonstans, utan att faktiskt ha med sig betalningsbeviset som visar att den är genomförd.

På Naturvårdsverkets information om Jägarregistret finns uppgifter om tjänsten och kontaktvägar. Jägarregistrets sida anger e-postadressen hunterregistry@swedishepa.se och telefonnumret +46 10-698 17 00 som myndighetskontakt.

Vem måste betala?

Huvudregeln är enkel: den som ska jaga med fällfångst eller skjutvapen måste ha betalat viltvårdsavgiften. Jägareförbundet beskriver samtidigt ett särskilt undantag för personer som inte har fyllt 18 år vid jaktårets början, alltså den 1 juli, och som saknar tillstånd att inneha eget jaktvapen. Undantaget gäller även vid uppsiktsjakt.

Det är alltså inte tillräckligt att bara vara under 18. Båda delarna i beskrivningen behöver vara uppfyllda: personen ska inte ha fyllt 18 år vid jaktårets början och ska sakna tillstånd att inneha eget jaktvapen.

Hundförare behöver också vara uppmärksamma. Jägareförbundet anger att hundförare är skyldiga att betala avgiften när syftet är att fälla vilt, oavsett vem som faktiskt skjuter. Den som går i drev är också skyldig att betala. I den delen hänvisar Jägareförbundet till Naturvårdsverket.

Jägarregistret används inte enbart för den egna betalningen. Enligt Jägareförbundet går det att betala eget jaktkort och även det statliga jaktkortet för utländska turister. I tjänsten går det också att se historik, ladda ner jaktkort och jägarexamensintyg samt registrera sig för licensjakt på rovdjur.

För gästjägaren: kortet är bara ena spåret

För en utländsk turist börjar den svenska jaktkortsfrågan alltså också i Jägarregistret. Jägareförbundet anger uttryckligen att tjänsten kan användas för att betala statligt jaktkort för utländska turister. Det gör jaktkortet till en separat punkt att ordna före jakten, oavsett om gästen kommer från Danmark, Norge, Tyskland eller något annat land.

Det är samtidigt viktigt att inte blanda ihop avgiften med rätten att föra in ett vapen. Det statliga jaktkortet visar att viltvårdsavgiften är betald och att jägaren uppfyller den delen av kraven för jakt i Sverige. Det är inte samma handling som ett europeiskt skjutvapenpass, ett införseltillstånd eller en tullanmälan.

För danska och norska gästjägare får frågan dessutom en särskild vapenrättslig vinkel, eftersom Polisen nämner permanenta tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge som ett av undantagen från kravet på svenskt införseltillstånd. Tyskland nämns inte i just det undantaget. Ett giltigt europeiskt skjutvapenpass kan däremot vara en separat väg när vapnen är införda i passet och det finns dokumentation som styrker jakt eller målskyttetävling i Sverige.

Bosättning och gästresa måste också hållas isär. Sedan den 10 oktober 2024 gäller inte längre den generella dispensen från svensk jägarexamen för jägare från vissa länder som permanent bosätter sig eller folkbokför sig i Sverige och vill ha vapentillstånd. Uppgiften kopplas till Naturvårdsverkets beslut NV-02089-23 och information från Jägareförbundet hösten 2024.

För tillfälliga gästjägare har inget förändrats enligt Jakt & Jägare den 13 november 2024. De kan fortfarande föra in egna vapen enligt reglerna som beskrivs nedan och låna vapen av den typ de får inneha i hemlandet. Det är alltså vistelsens karaktär som måste skiljas från frågan om jaktkortet. En tillfällig jaktresa är inte samma sak som permanent bosättning i Sverige.

För en separat jämförelse av de nordiska systemen finns vår genomgång av danskt jagttegn, norsk jegeravgift och svenskt jaktkort. Frågan om svensk jägarexamen har också en egen ingång i vår information om jägarexamen.

Vapen, EFP och Tullverket i korthet

Polisen skriver att grundregeln är att införsel av vapen är tillståndspliktig. För jakt och målskytte beskriver Polisen tre undantag:

1. Ett svenskt innehavstillstånd för vapnet. Samma punkt omfattar ammunition eller ljuddämpare till ett sådant vapen. 2. Ett permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen. Då får jägaren föra in vapen, ammunition och ljuddämpare utan införseltillstånd för jakt eller tävling i Sverige. Innehavet får vara högst tre månader från införseldagen. 3. Ett giltigt europeiskt skjutvapenpass, EFP, där vapnen är införda, tillsammans med dokumentation som styrker jakt eller målskyttetävling i Sverige. Även här gäller en högsta innehavstid på tre månader från införseldagen.

Om inget av dessa undantag gäller ska ansökan göras med blankett PM 553. Polisen anger e-postadressen weapon-arlanda.stockholm@polisen.se för den vägen. En inbjudan till jakt, PM 553-13, eller dokumentation om tävling ska bifogas.

Införseln ska alltid anmälas till Tullverket, antingen via webben eller vid gränsen. Det gäller som en egen del av resan, även när jägaren har ett statligt jaktkort och även när ett vapen omfattas av ett av Polisens undantag.

Detta är Polisens text återgiven, inte juridisk rådgivning. Regler och villkor kan ändras och ska bekräftas hos Polisen – information om att ta med vapen till Sverige och hos Tullverket. För en samlad genomgång av kort och gränspassage finns vår guide till inresa för gästjägare och vår steg-för-steg-guide till jaktkort och inresa som gästjägare.

Vad kortet inte är

Det statliga jaktkortet är statens avgift för jaktåret. Det löser inte jakträtt, och det är inte ett arrangemang som ger tillgång till en viss mark. Jakträtt och jaktarrangemang kommer separat.

Det är inte heller samma sak som ett bolags småviltskort. Den som vill förstå den skillnaden kan läsa vår genomgång av skillnaden mellan statligt jaktkort och bolagens jaktkort. Där hålls de två funktionerna isär utan att blanda ihop statens avgift med markägarens eller bolagets villkor.

På samma sätt är jaktkortet inte en sammanfattning av älgjakten. För sambandet mellan kortet och jaktens perioder finns vår förklaring av hur jaktkortet hänger ihop med älgjaktsäsongen. Fördjupning om själva inresan finns samlad på vår sida om inresa för gästjägare.

Från kort till bokning

När betalningen är ordnad återstår den separata frågan om var och hur jakten ska genomföras. Gästjakt kan sökas via Hektar eller Hittajakt. Det statliga kortet är då ett av dokumenten i ordningen, men det ersätter inte arrangemanget och ger inte i sig en bokad jakt.

För småviltsjakt finns jaktkort via Sveaskogs sida för att köpa jaktkort. Detaljerna finns i vår genomgång av hur man köper Sveaskogs jaktkort för småvilt. Den som vill jämföra Hektar, Hittajakt och direktbokning kan läsa vår genomgång av skillnaden mellan Hektar, Hittajakt och direktbokning.

Checklista före jaktpremiären

Innan jaktåret tar fart är det värt att gå igenom dokumenten i rätt ordning:

• Kontrollera att viltvårdsavgiften för jaktåret 2026/27 är betald. Naturvårdsverkets publicerade avgift är 400 kronor per jaktår.
• Ladda ner jaktkortet som PDF, spara det i telefonen eller skicka det till Billo, Kivra eller Min myndighetspost. Den som vill ha fysisk post kan beställa kortet till brevlådan.
• Ta alltid med det statliga jaktkortet på jakten. Om det fysiska kortet inte har kommit, anger Naturvårdsverket att utskrift av betalningen eller kontoutdrag ska tas med som bevis.
• Kontrollera din roll i jakten. Hundförare med syfte att fälla vilt och den som går i drev ska enligt Jägareförbundets information ha betalat avgiften.
• Är du gästjägare, håll isär jaktkortet från vapenhandlingarna. Kontrollera om resan bygger på svenskt innehavstillstånd, ett permanent tillstånd från Danmark, Finland eller Norge, eller EFP med dokumentation.
• Anmäl alltid vapeninförseln till Tullverket. Om inget av Polisens undantag gäller, behövs ansökan enligt Polisens anvisningar.
• Kontrollera separat att jakträtt eller jaktarrangemang är ordnat. Det statliga kortet är inte ett markkort.

Det viktigaste att ta med sig

För jaktåret 2026/27 är grunden tydlig: Naturvårdsverkets viltvårdsavgift är 400 kronor, jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och kortet ska alltid finnas med under jakten. Den digitala vägen går via Jägarregistret, där betalning kan följas av PDF-nedladdning, digital brevlåda eller beställning av fysiskt kort.

För gästjägaren är nästa steg att skilja på tre saker: den svenska jaktkortsavgiften, rätten att föra in eller låna vapen och den jakt som faktiskt är bokad. Samma uppdelning hjälper även svenska jägare att hålla isär statligt jaktkort, jakträtt och bolagens egna kort.

Regler och villkor kan ändras. Bekräfta därför alltid aktuella uppgifter hos myndigheten före avresa eller jaktstart. Börja med att logga in i Jägarregistret, läs Naturvårdsverkets information om Jägarregistret och använd Jägareförbundets information om statligt jaktkort som komplement. Fler relaterade texter finns i Köpjakts samlade journal om jakt och jaktkort.